Hur mår du? Kanske Sveriges vanligaste fråga. För det mesta finns bara två svar: Bara bra tack! Skillnaden ligger i om det är sant eller falskt.

Det har börjat pratas mer om psykisk ohälsa. Modiga människor berättar. Det hjälper andra, att förstå sig själva och sin omvärld. Vi verkar däremot vara långt ifrån en lösning på varför vi mår sämre, trots att vi fysiskt blir friskare. Folkhälsoenkäten  visar att nästan var femte person upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, något fler kvinnor än män. Vårdanalys, som har regeringens uppdrag att se över insatser mot psykisk ohälsa menar också att det inte finns någon tendens att ökningen av ohälsan skulle avta.

Varför vi mår dåligt och hur det kan motverkas förtjänar en väsentligt bredare samhällsdiskussion. Mycket lite verkar tala för att arbetsfrånvaro stärker den psykiska hälsan, ändå är just sjukfrånvaro vanligt i gruppen. Faktum är att 41 procent av all sjukfrånvaro beror på psykiska diagnoser. (Här finns givetvis också kända psykiska sjukdomar som gör förvärvsarbete mycket svårt).

Sjukskrivningarna har sedan år 2010 ökat dramatiskt. Vi har i dag cirka 80 000 fler sjukskrivningar varje dag än vad som var fallet år 2010, totalt pågår cirka 180 000 sjukfall varje dag. Sjukdomar i muskler och skelett är vanligast efter psykiska diagnoser, de senare var dock under år 2015 en vanligare orsak till sjukskrivning än alla andra sjukdomar tillsammans.

Alliansens reformer gjorde att sjukskrivningarna minskade kraftigt fram till år 2010, men utvecklingen därefter är ohållbar. Medmänskligt är det givetvis ett högt pris när så många ställs utanför arbetsgemenskap och känslan av att kunna räcka till. Statsfinansiellt kostade sjukskrivningarna förra året 35 miljarder kronor enligt Försäkringskassan, av dessa utgör 15 miljarder kronor uppskattningsvis sjukskrivningskostnader för psykisk ohälsa.

Regeringen har minskat kontrollstationerna i sjukskrivningarna och möjliggjort längre sjukskrivningsperioder. Den offentligfinansiella effekten av detta är klar och experter har dömt ut förändringarna. Någon övertygande argumentation till varför förändringarna skulle ge mänskliga vinster i form av till exempel bättre hälsa har inte heller presenterats.

De ekonomiska och mänskliga kostnaderna för sjukskrivningarna är underdebatterade, särskilt mot bakgrund av att det uteslutande är psykiska diagnoser som växer. Om inte migrationsfrågan hade existerat hade troligtvis detta varit vår största samhällsdiskussion och det finns starka skäl att ge den ökat utrymme. Utvecklingen är inte hållbar och regeringen sviker såväl de offentliga finanserna som de sjukdomsdrabbade.

Psykisk ohälsa

Källa: Egen tabell efter Försäkringskassans data