Tillgångspriserna har fallit kraftigt. Oljan är billig och börsen har hittills i år fallit med drygt 10 procent. Frågetecken kring till exempel den kinesiska ekonomin består. Samtidigt biter sig svenska bostadspriserna fast på höga nivåer. Frågan är hur långt borta ett krisscenario är.

Under delar av förra året var tendensen densamma, men någon kris blev det aldrig. En relativt stark amerikansk ekonomi och fortsatt hög efterfrågan bland hushållen synes då ändå ha överskuggat nedsidan.

Ekonomisk politik bör bedrivas utifrån huvudscenariot. Det finns starka skäl för att svensk ekonomi ska fortsätta att utvecklas relativt starkt. Frågan är dock vilken höjd som nu tas för riskscenarion. Förbereds Sverige tillräckligt väl för den händelse att krisen kommer tillbaka i en tredje våg?

I sin vinterprognos spår EU-kommissionen att underskotten i de offentliga finanserna växer något under åren framöver, trots att output-gapen sluts. Svenska banker är relativt sett motståndskraftiga, samtidigt motsvarar den totala tillgångssidan i bankerna cirka 400 procent av BNP. Ej heller genomförs nu några omfattande reformer som förbättrar arbetsmarknadens eller ekonomins funktionssätt. Sammantaget är det en rimlig bedömning att Sverige kom ur finans- och skuldkrisen i en stark position, men att försvagad finanspolitik och få reformer för konkurrenskraft, sysselsättning och finansiell stabilitet sedan dess åter ökat vår sårbarhet.

Den mest uppenbara risken finns på bostads- och skuldsidan. Sverige har inte genomgått den priskorrigering som flera andra länder mött. Stark disponibelinkomstutveckling, befolkningstillväxt och låga räntor håller efterfrågan uppe samtidigt som utbudet tyngs av överreglering, sammantaget bidrar det till den höga prisnivån. Hushållens skuldsättning och prisutvecklingen på bostadsmarknaden följer varandra väl i Sverige och jämfört med andra länder ser vi att Sverige sticker ut.

Bostadspriser

Källa: EU-kommissionen

Givet den finansiella sektorns storlek och hushållens skuldsättning kan behovet av åtgärder för finansiell stabilitet inte nog understrykas. Parallellt vet vi att allvarliga krisförlopp ofta beror på samverkande svagheter i ekonomin. Svensk ekonomi skulle mycket väl kunna klara en prisjustering på bostadsmarknaden motsvarande den på börsen utan allvarligare konsekvenser, men det skulle också kunna kasta in landet i en nedåtgående spiral. En mer robust finanspolitik skulle ha bättre förutsättningar att motverka ett sådant spiralförlopp.

Låt oss kort se på några av de risker som tillsammans med, eller som bakomliggande orsak till, en nedgång på bostadsmarknaden skulle kunna orsaka hela ekonomin skada:

  • Befolkningstillväxten är  förvisso stark, men drivs till stor del av invandring. Lyckas inte etableringen på arbetsmarknaden finns förvisso en stor underliggande efterfrågan i ekonomin, men med för svag produktivitet för att möta prisläget, vare sig på produktions- eller konsumtionssidan.
  • Tillväxten har drivits och drivs alltjämt till stor del av inhemsk efterfrågan. Dels vidtas nu policy-åtgärder för ökat sparande, dels kan en försämrad bostadsmarknad leda till ett ökat sparande.
  • Produktiviteten växer ej starkt och därmed är en av de underliggande förklaringarna till bostadspriserna – hushållens disponibelinkomst – i gungning.
  • Inga skattelättnader för hushållen, tvärtom åtstramningar. Jobbskatteavdraget frigjorde utrymme för hushållen att öka sin konsumtion. Några sådana åtgärder kommer inte genomföras av regeringen och därmed kan disponibelinkomsterna bara öka med produktiviteten.
  • Svensk konkurrenskraft mattas av.
  • Svensk export går i huvudsak (70 procent) till den europeiska marknaden, som i sin tur står och stampar.
  • Den mycket expansiva penningpolitik som nu drivs brett kommer förr eller senare visa på hittills underutforskade sidor. Hur det kommer att te sig är än så länge mest spekulation.
  • Ett scenario där räntorna snabbt behöver höjas samtidigt som fastighetspriserna sjunker kan vara mycket olyckligt.
  • Prisstabilitet kan vara i förändring i takt med digitaliseringen av ekonomin. Kostnader kapas i snabb takt när e-handeln växer.
  • Det koncept vi använder för prisstabilitet antar mer eller mindre att varors kvalitet förbättras, men är det verkligen så? Läs innehållsförteckningen på COOP: s drickyoghurt och jämför med ett annat märke.
  • Diskussionen kring transformeringen av arbetsmarknaden till följd av teknikutveckling förtjänar att utvecklas mer ingående än som en punkt här, men om teknikskiften kommer snabbt, och arbetsmarknaden ej hinner anpassa sig, kan det leda till det mycket allvarliga läget när arbetslösheten stiger (snabbt) samtidigt som bostadspriser faller.
  • Hur klarar Kina att anpassa till lägre tillväxt och hur allvarligt skulle världsekonomin skadas om anpassningen är instabil?
  • Skuldsättningen i omvärlden är väsentligt högre än när krisen slog till förra gången. Ett exportberoende land som Sverige kommer drabbas hårdare när många länder står utan möjligheter till finanspolitisk stimulans.
  • Att stå utanför EMU är bra för Sverige, men i ett krisscenario är vi ensamma och kan inte räkna med hjälp.

Poängen är inte att vi ska skifta till pessimism. Det finns skäl att tro på en god utveckling. Däremot visar en samlad bedömning att den samlade ekonomiska politiken skulle behöva fästa mer uppmärksamhet på riskscenarion framöver.